Minnesbilder
av valpköpares hundar

Fredrik med Philippa och Corinne

MINNESBILDER AV

Tartuff´s Key of Life

1990 - 2004

Philippa föddes den 23 oktober 1990
e. Styal Samarkand u. SUCh Tartuff´s Nova Trix
ägare: Fredrik Biehl, Stockholm

Philippa, levde sitt liv som ställande älghund, apporterande fågelhund, stötande rådjurshund och frilansande knähund hos modern.

Hon har bestigit åtminstone hälften av alla bergstoppar i Österrike, där jag bodde under ett antal år, hon har burit diamanthalsband på "Chanel" och "Dior"-visningar samt åkt skidor både utför och plattförs med stor entusiasm.

Philippa var från början hela familjens gullegris, men jag tog över träningen och gick hos Ewa Bodfält i psykologiträning, vilket gjorde Philippa till en hund jag för allt i världen inte kunde släppa ifrån mig mer än till tvångs ett par minuter.

Hon fick redan i unga år en livmoderinflammation och opererades, detta bara till det bättre, då det kändes som om hon än en gång fick ny livskraft.

Philippa bar koppel sista gången då hon blev 9 månader gammal. Hon följde sin husse med konstant ögonkontakt och gladde sig i varje uppgift hon fick utföra - ända fram till sin trettonde födelsedag, då hon drabbades av en hjärnblödning.

Philippa lämnade oss strax efter sin födelsedag i slutet av oktober 2004 och fick aldrig några valpar.

Hon varken tävlade eller ställdes ut med större framgång, men levde ett liv som säkert många hundar skulle avundats henne.

Tartuff´s Fair Corinne

1989 - 2003

Corinne föddes 12 maj 1989
 e.Int S NUCh Sansue Golden Arrow u.SUCh Lucretias I´m On Fire
ägare: Fredrik Biehl, Stockholm

Corinne, levde sitt liv som självständighetsdrottningen personifierad. Hon apporterade fågel som ingen annan jakthund jag träffat, hon simmade halvvägs till Åland och kom på att hon inte orkade simma in till land igen, hon hoppade trots att hon var kopplad ner i isvakar och svanarna hoppade upp - vilket hon förstås inte kunde, hon sprang jorden runt när hon gick lös och lugnade ner sig först som pensionär någonstans vid den tionde födelsedagen. Ekorrar, katter och rådjur kunde dock få henne att bli 4 månader gammal även som 13-åring.

Corinne kom till oss som dryg 1-åring och med höftledsfel. Hon var vacker som en dag, stolt som en örn (eller sin mor helt enkelt) och tränades upp i en god fysik av oss för att slippa avlivas.

En kotförskjutning orsakad av en boxer justerades hos en chiropraktor, en livmodersinflammation även hos henne överlevdes och hon tillbringade stora delar av sitt liv med mig och Philippa på jakt, bergsbestigningar och i det fria.

För ett år sedan, september 2003, valde Corinne att skutta över staketet på sina domäner hos min mor i Värmland (där hon gick lös på 50000 kvm) och på egen hand ta upp jakten på 5 rådjur. Hon sprang genom det slagna sädesfälten så graciös att man aldrig kunnat gissa hennes ansenliga ålder, och själv icke medveten om sina begränsningar föll hon ihop mer eller mindre livlös. Vi kunde följa hela jakten från altanen i solnedgången och något så obeskrivligt vackert vet jag inte om jag får uppleva igen. Corinne överlevde dock denna utflykt, men drog på sig något som skulle vara början till en hjärnblödning även hos henne. Den sista dagen tillbringade hon blind innan hon därefter fick somna in.